I morse ville Mathilda inte gå till dagis, hon ville vara hemma och spela data i stället. Men se det gick inte den stygga mamman med på... Självklart fick hon vara hemma, men hon fick inte sitta och spela hela dagen som hon kanske hade hoppats. Hon fick inte börja spela förrän efter lunch....
På förmiddagen satt vi först ute på balkongen en stund. Vi fikade, jag satt och läste Stenhuggaren och Mathilda höll på med sina fästisar. Melker sov till en början, men sen när han vaknade så plockade jag ut babygymet på balkongen så låg han där under och sprattlade.
När jag sen gick in för att ge Melker mat, så tittade Mathilda på Mora Träsk och körde alla rörelser till. Ett litet träningspass :) Sen gick vi ut en sväng, Mathilda cyklade och Melker låg i vagnen. Melker är väl inte så vidare värst road av att bara ligga i vagnen och stirra... å andra sidan så var inte Mathilda så road av att cykla heller så det löste sig. Hon ville så gärna att något av barnen på gatan skulle vara ute, men det var dom inte. Tycker så synd om henne när hon så gärna vill leka, och så har hon inga kompisar här.. Får ibland dåligt samvete, och kan känna att det är vårt ansvar som föräldrar att hjälpa henne att hitta kompisar och att vi har misslyckats...
Hur som helst så gick vi hem igen, och då badade hon en stund innan det var dax att äta lunch.
Efter lunchen fick hon äntligen spela en stund. Vid två kom Monica på besök, och då gjorde Mathilda sitt bästa för att prata sönder hennes öron... Fast efter en stund gick Mathilda ner och spelade igen, och då fick vi vila öronen en stund.
Vid femtiden kom Micke hem, och då åkte hela familjen iväg en sväng. Först till biblioteket, sen till Eurostop där vi först letade dopkläder och sen handlade på Maxi.
Alltså, nu när jag skriver ner vad vi har gjort i dag så ser det ju inte såå händelselöst ut, men jag kan få så vansinnigt dåligt samvete över att jag inte aktiverera Mathilda mer och gör en massa pedagogiska saker i stället för att låta henne sitta och spela i ett par timmar. Fast å andra sidan så lär hon sig en hel del från spelandet och ofta skuttar hon upp och står och hänger med i olika dansrörelser och såna grejer, så helt stillasittande är hon ju inte.
Har haft det lite jobbigt med känslorna i dag, har inte alls känt mig som nån rolig mamma. Blä! Känner mig så otillräcklig hela tiden... Ska jag nånsin bli fri från min prestationsångest? Det ingår väl kanske i rollen som tvåbarnsmamma, eller jag vet inte?!
1 kommentar:
Jag tror att otillräckligheten blir större ju fler barn man har. Faktiskt så kan man ju inte ägna all sin tid åt ett av barnen och det är svårt att hinna med allt man vill göra.
Jag tycker att det börjar lätta på allvar nu. Kanske låter hemskt eftersom det skulle innebära att det lättar för dig om tre år eller så, men så är det ju inte. Det är kämpigt i början innan alla rutiner sätter sig och alla har vant sig. Men sen blir det lättare när barnen blir större. Mathilda kommer ju snart att bli mer och mer självständig och sen blir ju Melker större också.
Jag är faktiskt helt förvånad över hur vi har det nu. Tänk, jag har hunnit läsa tre böcker på 1 1/2 månad, varav den senaste på nån vecka. Ludvig och Elsa leker och jag kan sitta ute och läsa! Tror knappt att det är sant.
Sen ska jag väl inte sticka under stol med att det dåliga samvetet kryper fram här titt som tätt också - när barnen har suttit vid teven för länge eller Ludvig suttit och spelat Mamma Mu och Kråkan lite väl länge (ett spel att rekommendera).
Kramar till dig!
Skicka en kommentar